Indien är ett av de mest drabbade länderna i världen av Covid-19 pandemin med många miljoner smittade och döda. Det är ett land som sedan tidigare är mycket drabbat och segregationen skär rakt igenom landet. Under pandemin har Indiens fattiga ökat med 75 miljoner människor (Pew Research Center). Det har kastat landet in i massfattigdom. Lägg därtill flera miljoner kvinnor som lever i prostitution så blir misären uppenbar.
Mitt i detta – och det kaos som Covid-19 pandemin orsakade landet under våren 2020 – finns fristäder för människor som behöver hjälp. Sisters International driver i Indien tillsammans med missions- och biståndsorganisationen EWM, Eternal Word Ministries, de två kvinnohemmen, Naomi Sisters Home 1 och 2. Här finns plats för närmare 80 kvinnor, som genom engagerade kvinnor i Sverige fått sin fristad till ett förvandlat liv.
När pandemin bröt ut fick man ändra sina rutiner utifrån hälsomyndighetens mycket strikta förordningar. Landet stängdes ner helt och hållet. För att undvika smittspridning både bland boende och personal på NSH 1 och 2 fick kvinnorna bära munskydd, använda handdesinfektion dagligen och hålla mer distans till varandra, både på dagarna och där de sov.
Trots mycket begränsad tillgång på råvaror under de första månaderna av nedstängningen, lyckades man förse kvinnorna på hemmen med den mat de behövde, vilket alla var innerligt tacksamma för.
Den nya situationen medförde påfrestningar eftersom ingen kunde lämna Campusområdet. Alla var tvungna att anpassa sig till den nya situationen och vara flexibla för att klara sig igenom den svåra situationen – vilket blev till en fördel i kvinnornas personliga utveckling. Deras förmåga att kommunicera och samarbeta med varandra förbättrades och nya talanger blev synliga hos kvinnorna. Detta lade grunden för en gradvis utveckling i deras personligheter och liv och förde även till andlig mognad. De lärde sig att leva i harmoni med varandra vilket i sin tur gjorde att stressen minskade.
När kvinnorna dessutom blev involverade i EWMs olika hjälpinsatser för fattiga byar som saknade mat, gav det dem en känsla av både delaktighet och samhörighet i något större än dem själva. Det ökade deras självkänsla och gav dem ett större värde i deras egna ögon än de någonsin haft.
En av kvinnorna, som kom till NSH i ett mycket kritiskt skede i sitt liv och blev räddad från prostitution och vars tre barn också fick komma till EWM:s barnhem, säger:
– Jag kan inte förstå att just jag och mina barn fick den här möjligheten. Med gråten i halsen fortsätter hon: ”Jag hade inte levt idag om jag inte kommit till kvinnohemmet. Och tänk, jag har fått vara med om att rädda andra människors liv under pandemin genom att få dela ut mat till de fattiga i byar där de inte hade någon mat. Det har verkligen påverkat och gjort något stort i mitt liv.”
Då restriktionerna varit så hårda i landet fick man göra en del förändringar i rehabiliteringsprogrammet och dela in kvinnorna i smågrupper – och kunde på så sätt fortsätta med aktiviteter som läs- och skrivutbildningen, bön- och bibelstudierna, personlig rådgivning och praktiska saker.
Men även sömnadsutbildningen – som varit en stor framgång i att ge kvinnor en utbildning och ett yrke att stå på när de kommer ut i samhället igen efter rehabiliteringen – fick man förändra. För att kunna hålla avstånden under utbildningstillfällena fick man bilda smågrupper. Och även när nedstängningen förorsakade att sömnadsläraren inte kunde komma, tog de mest erfarna på kvinnohemmen ansvaret för att kvinnorna kunde fullfölja sina planerade studier. De fick också under lång tid sy munskydd för gratis utdelning till fattiga och behövande. Efter påbud av myndigheterna sydde de under en period mer än 70 000 munskydd.
Många av kvinnorna som blivit räddade kommer från svåra förhållanden och har en mycket låg utbildningsbakgrund. För att ge dem möjlighet till utbildning anordnar man kontinuerligt grundläggande läs- och skrivkurser, samt kurser i matematik – vilket också ger dem bättre förståelse i sömnadsutbildningen. Dessutom har man många andra program för att stödja kvinnorna i deras utveckling, bland annat matlagningsprogram för att förbättra deras matlagningskunskaper.
Trots den omtumlade tid som man nu gått igenom i Indien där Covid-pandemin påverkat landet enormt, har Naomi Sisters Home inte vikit ifrån den vision och plan som ligger som grund. De fortsätter att vara en fristad för så många kvinnor som flyr från prostitution, slaveri och våld i hemmen – till att ge dem ett hopp om en bättre morgondag. Deras övergripande mål är att varje kvinna på NSH får möjlighet att rehabiliteras och utveckla sin potential på allra bästa sätt för ett bättre liv.
Tillsammans med Sisters International ser EWM att det är möjligt att ge dessa kvinnor starten till ett nytt liv. De är enormt tacksamma till Sisters International och till alla faddrar för deras gedigna stöd genom ekonomisk support och förböner för arbetet.
text Gitten Thornberg • foto EWM